Skatteverket har publicerat ett nytt ställningstagande där de ger sin syn på när upplåtelse av lokaler och anläggningar utgör en idrottstjänst. Ställningstagandet innebär ingen ändrad syn.
Idrottslokal utgör idrottstjänst (6% moms)
När en lokal tillhandahålls eller hyrs ut är det normalt en momsfri upplåtelse, eftersom fastighetsuthyrning enligt huvudregeln är undantagen från momsplikt. Undantaget från moms gäller dock inte korttidsuthyrning av lokaler och anläggningar för idrottsutövning, vilket betraktas som en idrottstjänst. Om det är stat, kommun eller en förening som tillhandahåller en idrottstjänst är den momsfri. När en idrottstjänst tillhandahålls av någon annan är det 6% moms.
I ett ställningstagande redogör Skatteverket för sin syn på vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att en uthyrning av en lokal eller anläggning för idrottsutövning ska utgöra en idrottstjänst. Ställningstagandet innebär ingen ändrad syn från Skatteverket.
Uthyrning av lokaler – idrottstjänst eller momsfri lokaluthyrning?
Förutsättningar för att en lokalupplåtelse ska vara idrottstjänst
Enligt Skatteverket måste tre förutsättningar vara uppfyllda för att en uthyrning ska anses vara en idrottstjänst:
- Det ska avse uthyrning av en lokal eller anläggning för idrottsutövning
- Lokalen eller anläggningen ska användas för idrottsutövning
- Det ska vara korttidsuthyrning, alltså något annat än en momsfri fastighetsuthyrning.
Läs mer om vad de olika förutsättningarna innebär nedan.
Lokal eller anläggning för idrottsutövning
För att uthyrningen ska anses vara en idrottstjänst måste det vara en idrottslokal eller idrottsanläggning – alltså en lokal eller anläggning som har särskilda anordningar eller särskild inredning som är avsedd för utövande av idrott. Det räcker inte med att hyresgästen använder lokalen eller anläggningen för idrottsutövning.
För att räknas som idrottslokal eller anläggning för idrottsutövning anser Skatteverket att dessa ska ha särskilda anordningar eller särskild inredning som är avsedd för utövande av idrott eller fysisk träning. Det kan exempelvis vara lokaler med banor för badminton, bowling, tennis eller idrottshallar för gymnastik mm och anläggningar för golf.
Även lokaler som används för kurser i exempelvis pilates och sådan yoga som räknas som idrott behöver vara utrustad med särskilda anordningar eller inredning som innebär att de räknas som idrottslokaler för idrottsutövning.
En lokal hyrs ut för idrottsutövning. Lokalen har inga särskilda anordningar för idrottsutövning utan är inredd med whiteboardtavlor och hopfällbara stolar och hyrs även ut för föreläsningar. Lokalen anses inte vara särskilt inredd för idrottsutövning.
Det gäller också om den ibland hyrs ut till en hyresgäst som anordnar kurser i t ex pilates eller yoga och även om det finns lös inredning såsom pilatesbollar eller yogamattor i lokalen.
Användning av lokalen eller anläggningen
För att uthyrningen av idrottslokalen eller idrottsanläggningen ska anses vara en idrottstjänst måste den användas för idrottsutövning (träning eller tävling).
Det innebär att man vid bedömningen måste ta hänsyn till att olika delar av en lokal eller anläggning kan användas på olika sätt. Ytor eller rum som används för administration, som klubbrum eller liknande, är lokaler som inte används för idrottsutövning. Uthyrningen av dessa kan inte anses vara en idrottstjänst. Uthyrning av en idrottshall för en konsert eller mässa kan heller inte anses vara en idrottstjänst.
Uthyrning kan ske i flera led och utan krav på vem som är köpare av tjänsten. Tjänsten är en idrottstjänst så länge lokalen i något led används för idrottsutövning, oavsett om hyrestagaren är en idrottsförening eller ett företag.
Korttidsuthyrning av idrottslokal
En momsfri uthyrning kännetecknas av hyresgästens exklusiva rätt att använda fastigheten som om det vore en egen fastighet. Det ska dessutom vara en förhållandevis passiv uthyrning som varar under en viss tid.
En idrottstjänst innebär ett mer aktivt utnyttjande på så sätt att hyresvärden ständigt övervakar, administrerar och underhåller lokalen eller anläggningen.
Det är flera omständigheter som enligt Skatteverket kan beaktas för att avgöra om uthyrningen är en momsfri fastighetsuthyrning eller en korttidsuthyrning av idrottslokal (idrottstjänst). Följande omständigheter ska bedömas för varje idrottslokal och för varje enskild hyresgäst:
- uthyrningens längd
- beräkning av ersättningen
- hyresvärdens närvaro
- hyresgästens möjlighet att fritt förfoga över fastigheten
- om någon hyresgäst har en särställning i förhållande till andra hyresgäster.
Dessa omständigheter framgår normalt av hyresavtalet.
Om hyresgästen har möjlighet att fritt förfoga över lokalen, som att hyresgästen har en egen nyckel och fritt kan förfoga över alla utrymmen i lokalen, är detta tecken på att det är fråga om en momsfri fastighetsuthyrning – snarare än en idrottstjänst.
Uthyrning till flera hyresgäster
En idrottslokal som hyrs ut till flera hyresgäster kan enligt Skatteverkets uppfattning behandlas på olika sätt beroende på hur respektive avtal och övriga omständigheter ser ut.
Skatteverket skriver i sin bedömning att om en återkommande uthyrning har avtalats måste man ta hänsyn till om en eller flera av hyresgästerna har en särställning i förhållande till andra hyresgäster. Om det är väsentliga skillnader på avtalsvillkor eller prissättning kan det vara ett tecken på att tjänsterna till de olika hyresgästerna ska bedömas på olika sätt. Det betyder att en uthyrning till en hyresgäst kan vara en momsfri fastighetsuthyrning medan uthyrningen av samma lokal eller anläggning till en annan hyresgäst är en idrottstjänst.
Ställningstagandet ersätter det tidigare ställningstagandet från 2022 (se 19:353), men Skatteverket har alltså inte ändrat sin uppfattning. Ställningstagandet har omarbetats med anledning av rättsutvecklingen och den nya momslagen som trädde i kraft 2023.
I tidigare ställningstagande framgick de omständigheter som ”talar mot” att det är fråga om personaluthyrning. Dessa finns inte kvar i det nya ställningstagandet.
Skatteverkets ställningstagande 8-407215-2025
Kommentar:
Skatteverkets nya ställningstagande beror inte på att Skatteverket har ändrat uppfattning i frågan, utan är en omarbetning med anledning av rättsutvecklingen och den nya momslagen från 2023. Till skillnad från det tidigare ställningstagandet innehåller detta ställningstagande ingen bedömning av om det handlar om ett eller flera tillhandahållanden.
