För de skogsägare som nu drabbats av stormfälld skog uppstår många ekonomiska frågor. Här gör vi en genomgång av de skattemässiga möjligheter som kan vara bra att känna till, och kanske kan bli aktuella att nyttja.
Drabbade skogsägare
Under mellandagarna drabbades Sverige av stormen Johannes som drog in med orkanvindar över delar av landet. Strax efter Johannes drog stormen Anna in med stora mängder snö och kraftiga vindar. Efter sig lämnar stormarna de värsta stormskadorna på över 10 år – enligt Skogsstyrelsen – och ca 10 miljoner skogskubikmeter uppskattas ha fallit, även om skadorna är så omfattande att en exakt beräkning i nuläget är svår att göra.
Detta kommer att innebära – förutom mycket arbete för drabbade skogsägare – att skogsinkomsterna för 2026 blir ovanligt höga (för många de högsta någonsin) och därmed också skattekostnaderna.
Förutom intäkten från den stormfällda skogen, så kommer många skogsägare att få försäkringsersättningar. Självklart inställer sig då frågan om det finns något sätt att lindra skatten. I den här artikeln gör vi en genomgång av reglerna för skogsägare som är fysiska personer.
Avverkningsanmälan
Innan vi tittar på skattereglerna, så vi vill också passa på att skicka med en påminnelse från Skogsstyrelsen om att även vid stormfälld skog behöver skogsägaren skicka in en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen om det skadade området är större än 0,5 hektar. Skogsstyrelsen har sex veckor på sig att handlägga en anmälan. Om det gäller gallring behövs ingen anmälan.
Betalningsplan
När du säljer skog i form av en avverkningsrätt kan du avtala med köparen om att dela upp likviden på minst två kalenderår. Detta kallas betalningsplan. Då beskattas du varje år bara för den del av inkomsten som du tar ut. Samma sak gäller för momsen, dvs du redovisar moms på den likvid du fått under året. Pengarna kan stå kvar på betalningsplanen i åtminstone 10 år.
Fördel: Ersättningen beskattas först vid utbetalningen.
Nackdel: Pengarna blir låsta.
Skogskonto och skogsskadekonto
Genom insättning på skogskonto eller skogsskadekonto kan skattebetalningen skjutas upp tills pengarna tas ut. Görs uttaget ett år då du ligger under brytpunkten (660 400 kr för inkomståret 2026) för statlig skatt, medan insättningen görs ett år då du ligger över densamma får du dessutom lägre marginalskatt.
Enligt Skatteverket jämställs försäkringsersättning för skadad skog med ersättning för upplåtelse av avverkningsrätt.
Insättningen är begränsad till:
• 60% av likvid för upplåtelse av avverkningsrätt
• 40% av likvid för försäljning av virke.
Om skadorna på skogen medför att en betydande del av skogen avverkas i förtid, får du göra en förhöjd insättning på den del av intäkten som kommer från den för tidiga avverkningen. Insättningen är då maximerad till:
• 80% av likvid för upplåtelse av avverkningsrätt
• 50% av likvid för försäljning av virke.
Med betydande del menas att avverkningen motsvarar minst två års tillväxt på hela din skogsmark.
På skogskontot får pengarna stå inne högst 10 år. Detta gäller även vid förhöjd insättning. Vid insättning på skogsskadekonto får pengarna stå inne i högst 20 år. Minsta insättningen på skogskonto är 5 000 kr och på skogsskadekonto 50 000 kr.
Villkoret för att få göra insättning på skogsskadekonto är att brand, stormfällning, insektsangrepp eller liknande har medfört att mer än en tredjedel (värdemässigt, alltså inte volym- eller arealmässigt) av skogen i näringsverksamheten avverkas i förtid och att minst 75% av beskattningsårets skogsintäkter kommer från sådan avverkning.
Observera att du inte får sätta in på både skogskonto och skogsskadekonto samma år.
Om du gör en avsättning till ersättningsfond (se nedan) får endast den del av intäkten som inte sätts av till ersättningsfond ingå i den avdragsgrundande skogsintäkten.
Fördel: Ersättningen beskattas först vid uttag från kontot. Bankräntan på kontot är relativt hög.
Nackdel: Pengarna blir låsta.
Minns också att regeringen föreslår att räntan på skogskonto och skogsskadekonto ska bli skattefri från och med 1 april 2026.
Skogsavdrag
Om du har outnyttjat utrymme kvar för skogsavdrag kan avdrag göras med:
- 50% av likvid för upplåtelse av avverkningsrätt
- 30% av likvid för försäljning av virke.
Enligt Skatteverket jämställs försäkringsersättning för skadad skog med ersättning för upplåtelse av avverkningsrätt.
Om du gör en avsättning till ersättningsfond (se nedan) får endast den del av intäkten som inte sätts av till ersättningsfond ingå i den avdragsgrundande skogsintäkten.
Fördel: Beloppet beskattas först vid återföringen och pengarna kan användas direkt.
Nackdel: Beloppet kan inte återföras till beskattning förrän fastigheten avyttras.
Se Skogsavdrag i Faktabanken.
Ackumulerad inkomst
Reglerna om ackumulerad inkomst gäller inkomster som betalas ut under ett år, men som egentligen hör till flera år. Det kan också vara en stor försäkringsersättning eller skogsintäkt på grund av storm, brand, eller någon annan katastrofliknande händelse.
Om denna extrainkomst gör att du just detta år hamnar över brytpunkten kan du ansöka om särskild skatteberäkning och i vissa fall slippa betala statlig skatt. Du kan inte kombinera ackumulerad inkomst med insättning på skogskonto eller skogsskadekonto.
Fördel: Ersättningen beskattas som om inkomsten understigit brytpunkten (under förutsättning att din inkomst legat under brytpunkten tidigare år).
Nackdel: Ingen fördröjning av beskattningen.
Se Ackumulerad inkomst i Faktabanken.
Periodiseringsfond
30% av vinsten får sättas av till en obeskattad periodiseringsfond. Beloppet ska återföras till beskattning senast efter sex år.
Fördel: Beloppet beskattas först vid återföringen och pengarna kan användas direkt.
Nackdel: Planering krävs så att inte pengarna är slut när skatten ska betalas.
Se Periodiseringsfond i Faktabanken.
Expansionsfond
Om du behåller skogsintäkten i företaget kan du göra avsättning till expansionsfond. Fonderingen görs i deklarationen och beskattas enbart med en statlig expansionsfondsskatt på 20,6%. Denna skatt återbetalas när expansionsfonden återförs.
Fördel: Beloppet fullbeskattas först vid återföringen.
Nackdel: Om pengarna tas ut av näringsidkaren privat måste fonden återföras. En del av skatten måste betalas vid avsättningen (men återbetalas vid återföringen).
Se Expansionsfond i Faktabanken.
Sparad räntefördelning
Många skogsägare med värdefull skog och låga skulder har problem med att aldrig kunna utnyttja positiv räntefördelning. Intäkterna räcker helt enkelt inte till, utan den sparade räntefördelningen bara växer.
För dessa skogsägare kan den stora skogsintäkt som kan bli följden av stormen bli ett sätt att utnyttja sparad räntefördelning.
Räntefördelningsbeloppet tas upp i inkomstslaget kapital och beskattas med 30%. Någon återföring av beloppet ska inte göras, utan denna skatt är definitiv.
Fördel: Räntefördelningsbeloppet beskattas med en definitiv skatt på 30% (inga egenavgifter eller särskild löneskatt tillkommer) och kan tas ut av näringsidkaren privat.
Nackdel: Beloppet är inte pensions- eller sjukpenninggrundande.
Se Räntefördelning i Faktabanken.
Ersättningsfond
Försäkringsersättning som erhålls på grund av skogsskador och fördyrade avverkningskostnader kan sättas av till ersättningsfond. Sådan ersättning räknas enligt Skatteverket som en ersättning för mark, eftersom mark även omfattar växande skog. Det är därför möjligt att sätta av försäkringsersättningen till ersättningsfond för mark. Vid återföringen ska beloppet beskattas i inkomstslaget kapital.
Om försäkringsersättningen sätts av till ersättningsfond kan inte samma belopp dessutom grunda rätt till skogsavdrag eller insättning på skogskonto eller skogsskadekonto.
Ersättning för upplåtelse av avverkningsrätter eller för avyttring av skogsprodukter kan enligt Skatteverket inte sättas av till ersättningsfond eftersom sådan ersättning inte är ersättning för en skada utan en försäljningsintäkt.
Ersättningsfonden ska återföras senast det tredje året efter det beskattningsår som avsättningen gjordes. Tas den i anspråk för förvärv av ny mark ska det ianspråktagna beloppet minska anskaffningsutgiften för den förvärvade marken.
Fördel: Beloppet beskattas först vid återföringen och pengarna kan användas direkt. Beskattningen vid återföring sker i inkomstslaget kapital (med 30% skatt).
Nackdel: Det särskilda tillägget om beloppet inte tas i anspråk för förvärv av ny mark. Beskattningen blir normalt dock ändå lägre än om beloppet tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet. Beloppet är inte pensions- eller sjukpenninggrundande.
Se Ersättningsfond i Faktabanken.
Återväxtåtgärder
Om du gör ett vanligt bokslut har du möjlighet att göra en avdragsgill avsättning för framtida återväxtåtgärder. Denna avsättning får inte göras av den som upprättar ett förenklat årsbokslut. Avsättning för framtida återväxtåtgärder får inte göras till den del de kommande utgifterna täcks av innestående medel på en betalningsplan (se ovan).
Fördel: Beloppet behöver inte beskattas utan tas upp och kvittas när de verkliga utgifterna för återväxtåtgärder kommer. Pengarna kan användas direkt.
Nackdel: Planering krävs så att inte pengarna är slut när utgifterna för återväxtåtgärder (eller skatten) ska betalas.
Kommentar:
Det är förstås omöjligt att ge ett generellt råd om vilken variant som är den bästa av de ovanstående. Vad som är bäst för var och en beror på en mängd faktorer, t ex inkomstnivån (över eller under brytpunkten), behov av pensions- och sjukpenninggrundande inkomst, om näringsverksamheten är aktiv eller passiv etc.
