Petter flyttade från Sverige men behöll sitt aktieinnehav i ett svenskt bolag. Trots att verksamheten inte bedrivs från Sverige ansågs han ha väsentlig anknytning till Sverige genom sitt aktieinnehav.
Bakgrund
Petter flyttade under 2025 till Spanien med sin familj. Under sommaren sålde familjen sin permanentbostad – en bostadsrättslägenhet.
Petter äger 100% av ett aktiebolag (bolaget) i Sverige. Bolaget är ett konsultföretag där Petter är den enda verksamma. Han tillhandahåller olika tjänster digitalt, och planerar därför att fortsätta verksamheten från sitt nya hem i Spanien.
Bolaget ska inte ha kvar någon fysisk närvaro i Sverige efter flytten, varken kontor eller personal. Verksamheten är inte heller beroende av svenska kunder, utan är riktad mot kunder globalt.
Petter vände sig till Skatterättsnämnden (SRN) för att få veta om han efter flytten skulle anses vara obegränsat skattskyldig i Sverige.
Frågorna till Skatterättsnämnden
Petter ansåg att han inte skulle ha någon väsentlig anknytning efter flytten eftersom familjen skulle vara bosatt i Spanien, bostaden i Sverige skulle vara såld och hans aktiebolag skulle inte ha någon koppling till Sverige. Han ansåg dessutom att det skulle strida mot den fria rörligheten inom EU, om han skulle anses ha väsentlig anknytning.
Frågorna till SRN:
- Anses Petter, efter flytten till Spanien, ha väsentlig anknytning till Sverige? (fråga 1)
- Om svaret på fråga 1 är ja, utgör det ett hinder mot den fria rörligheten inom EU? (fråga 2)
Skatteverket ansåg att Petter – efter flytten – skulle ha väsentlig anknytning till Sverige och därmed vara obegränsat skattskyldig här. Detta på grund av hans fortsatta aktieinnehav i bolaget, samt den tidigare permanentbostaden.
Väsentlig anknytning enligt SRN
SRN konstaterade att Petter på två olika grunder kan anses ha väsentlig anknytning till Sverige i detta fall – bostaden och aktieinnehavet.
Gällande bostaden skulle köparen enligt köpekontraktet få tillträde till lägenheten i september 2025. Enligt praxis innebär detta att Petter anses ha väsentlig anknytning fram till åtminstone denna tidpunkt. Efter denna tidpunkt har han inte band till Sverige pga bostaden enligt SRN.
Petter hade däremot ett fortsatt aktieinnehav i sitt bolag efter denna tidpunkt. Eftersom Petter ägde 100% av bolaget hade han ett väsentlig inflytande i näringsverksamhet (10% eller mer innebär normalt väsentlig inflytande).
Petter ansåg dock att någon verksamhet inte bedrivs i Sverige, på grund av verksamhetens svaga koppling till Sverige efter utflytten.
SRN konstaterade att med näringsverksamhet menas förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Detta gäller även t ex nystartade aktiebolag – och näringsverksamhet anses bedrivas fram till dess att bolaget upphör. Detta innebär att Petters aktiebolag ansågs bedriva näringsverksamhet i Sverige även efter flytten.
Därmed ansåg SRN att Petter har väsentlig anknytning till Sverige eftersom hans aktieinnehav innebar att han hade ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här (fråga 1).
Väsentlig anknytning inget hinder mot den fria rörligheten
Den andra frågan avsåg Petters invändning om att det skulle strida mot EU:s fria rörlighet att bedöma att han har väsentlig anknytning till Sverige.
Med fri rörlighet inom EU menas i detta fall rätten för EU-medborgare att flytta och arbeta över gränser utan skattemässig nackdel jämfört med en helt inhemsk situation.
SRN hänvisade till ett tidigare fall i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) där en liknande situation prövats.
Av domen framgår att för att en intern (svensk) bestämmelse ska utgöra ett hinder mot den fria rörligheten, så krävs att:
- bestämmelsen medför en negativ särbehandling av en gränsöverskridande transaktion med ett inhemskt (svenskt) fall.
HFD kom i det fallet fram till att en sådan negativ särbehandling inte uppkommit eftersom behandlingen inte blev sämre för att man flyttat till ett annat EU-land, jämfört med Sverige. Alltså – om beskattningen blir densamma som den hade blivit i Sverige strider det inte mot den fria rörligheten (fråga 2).
SRN ansåg att detta fall skulle bedömas på samma sätt. Petter ansågs ha väsentlig anknytning till Sverige och är fortsatt obegränsat skattskyldig på grund av sitt aktieinnehav i Sverige.
Skatterättsnämnden 22-25/D
Kommentar:
Förhandsbeskedet har överklagats och kommer att avgöras av Högsta förvaltningsdomstolen.
